Laura Nordström

Kommunalvalet 2008

 

EN STAD FÖR LYCKLIGA MÄNSKOR

 

Du kan bekanta dig närmare med mina synpunkter under rubriken ”Mina idéer”(på finska). Jag uppskattar jämlikhet, miljövänlighet, tolerans, global rättvisa och förmåga till kritiskt tänkande. Jag vill att politiken är rättvis och att välmående prioriteras. Jag vill ha en grön jord, fri information och en rättvisare värld.

 

Billiga bostäder. Bättre cykling. Öppna utrymmen.

 

ALLA BEHÖVER ETT TAK – Billigt boende i Helsingfors

 

Boende är grunden till välfärd, alltså bör alla människor ha rätt till bostad till en skälig kostnad. År 2007 var medelhyran i Helsingfors 12-14 €/m² , vilket innebär att man för studiestödets bostadstillägg (201,60 euro) kan hyra ca 15 m². Kostnaderna har skenat iväg.

 

Ett lyckligt Helsingfors behöver

• olika boendealternativ
• förmånliga hyresbostäder, t.ex. studentbostäder
• bostadstomter till skäligt pris
• olika typer av bostäder i alla bostadsområden: rika och fattiga skall inte skiljas åt
• stödbostäder för långtidsbostadslösa
• gemensamma boendeformer

 

LÄTT ATT RÖRA SIG – från bilismens tvång till friheten att cykla

 

Det bör vara lätt och förmånligt att röra sig utan bil. En allt för stor del av stadsutrymmet upptas av parkeringsplatser. För cyklisterna, som rör sig utan utsläpp, verkar det inte finnas något eget utrymme.

 

Ett lyckligt Helsingfors behöver

• mera cykelvägar och cykelfiler
• klart utmärkta cykelfiler i stora korsningar
• gator man vågar cykla på
• gratis transport av cykel i kollektivtrafiken
• ersättande körfiler kring byggplatser, även för cyklister
• täckta cykelparkeringar, t.ex. vid järnvägsstationerna
• underhåll av cykelvägarna under alla årstider
• arbetsplatscyklar
• mera trafikmärken för cyklister

 

FRI SAMVARO TILLÅTEN – Vi behöver offentliga utrymmen för att träffas och skapa

 

Jag tycker inte om att stadsutrymmet kommersialiseras. Vi behöver mera öppna offentliga utrymmen för kulturevenemang, spontan verksamhet och möten. Med detta menar jag inte tråkiga betongplattor som Narinken, utan t.ex. gröna oaser och ställen där ungdomar på egen hand och självständigt kan träffas och samverka. Vi skall ta vara på den kreativitet, förnyelse och skapandekraft som olika subkulturer kan bjuda på.

 

Ett lyckligt Helsingfors behöver

• mindre reklamskräp längs trottoarerna
• utrymmen där man inte behöver konsumera, och vars funktion bestäms av användarna själva
• ett autonomt socialcentrum för ungdomar
• bibliotek, träningslokaler och övriga utrymmen för hobbyverksamhet
• färre lokaler och fastigheter som står tomma
• hindersfria byggnader
• bilfria områden

 

 

Dessutom består ett lyckligt Helsingfors av

 

RÄTTVISA

 

• Vi bör bära vårt ansvar för global rättvisa. Staden är en stor köpare, och det är därför viktigt att staden i sina införskaffningar favoriserar energisnålhet, rättvis handel och ekologisk produktion (se: Reilun kaupungin kampanja; på finska). För miljöns skull lönar det sig att satsa på vegetarisk kost.
• Staden bör själv vara en rättvis arbetsgivare: onödiga snuttjobb bör undvikas, och det bör bli lättare att passa ihop familje- med arbetslivet.

 

FUNGERANDE SERVICE

 

• Alla bör garanteras en basinkomstnivå, som det går att leva på.
• Alla stadsbor skall ha jämlik tillgång till hälsovård: den offentliga hälsovårdssektorn måste sättas i skick. Hälsovårdsbestämmelserna för studenter på andra stadiet och vid yrkeshögskolor bör vara tydliga. Skolorna behöver tillräckligt med skolhälsovårdare, -psykologer och -kuratorer.
• Den förebyggande hälsovården behöver mera resurser.
• Speciellt måste det bli lättare för unga att få tillgång till mentalvård.
• I skolorna är det viktigt att satsa på studiehandledningen, för att hjälpa eleverna in på en för dem själva vettig levnadsbana.
• Vi behöver flexibel dagvård med små grupper. Staden bör stöda “barnparkeringar” vid läroinrättningar.
• Jag vill inte ha elitgrundskolor: undervisningen bör vara högklassig överallt.
• Svenskspråkiga bör kunna få service på sitt modersmål.

 

OM MILJÖVÄNLIGHET

 

• Staden bör planeras mera ekologiskt, så att vi inte förstör överlevnadsmöjligheterna för vare sig djur eller mänskor, nu eller i framtiden.
• CO₂-utsläppen bör halveras fram till år 2030: det lönar sig att satsa på energisnålhet och förnybara energiformer.
• Vi behöver tätt bebyggda centra, men får inte glömma bort uppfriskande och enhetliga parkområden mellan dem.
• Jag föredrar närservice framom “bilmarketar”, leve närbutikerna! Småföretagare behöver understödas.
• Det lönar sig att satsa på energisnålhet och ekologisk effektivitet i byggnader.
• Det bör bli lättare att leva miljövänligt än vad det nu är.
• Kollektivtrafiken bör utvidgas och göras billigare, så att allt flera lämnar bilen i garaget (eller låter bli att köpa en). Speciellt tvärtrafiken måste bli tätare.
• Vi bör satsa på spårtrafiken. Tag tåget från Helsingfors via Tallinn till Centraleuropa!
• Kollektivtrafiken kan förbättras med intäkter från trängselavgifter.
• Belastningen av Östersjön måste minska.
• Återvinning måste bli lättare.

 

OM JÄMLIKHET

 

• Ingen får diskrimineras på basis av sina personliga egenskaper.
• Lika lön för lika jobb.
• Flera kvinnor bör anställas på chefspositioner.
• Beslutsfattandet bör underkastas konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv.
• Vi bör också ta hand om dem som inte kan tala för sig själv: djurens rättigheter måste beaktas.
• Vi kan inte tillåta våld i närförhållanden.
• De kommunanställdas kunskapsresurser måste förbättras, för att bättre kunna bemöta köns- och sexuella minoriteter.

 

OM DEMOKRATI

 

• Makten åt mänskorna, inte åt pengarna
• Det skall vara lättare för mänskor att påverka sin närmiljö: planeringen av hemkvarteren kunde t.ex. påverkas via internet, och beslutsfattarna kunde ta föreningars och sammanslutningars åsikter i beaktande.
• Ungdomsfullmäktige och elevråd behöver verklig makt.
• Möjligheten att slå samman kommunerna i huvudstadsregionen bör utredas och underkastas en folkomröstning.
• Diskussioner och tillgång till information skall vara öppna. Tillfällen där offentliga beslut fattas bör vara öppna för allmänheten.

 

OM TOLERANS

 

• Staden består av en mångfald mänskor, vilket är en rikedom. Alla levnadsätt som inte kränker någon annans rättigheter bör vara tillåtna.
• Invandrare bör erbjudas språkutbildning och arbete, och de bör tas emot som fullvärdiga medlemmar i samhället. I synnerhet måste integreringen av invandrarkvinnor stödas.
• Grunden för all verksamhet bör basera sig på en kontinuerlig kritisk granskning av såväl förutsättningar och antaganden som praxis. Politiken får inte fungera som ett självstyrande tåg på räls.

 

Som kandidat i kommunalvalet och som människa vill jag göra Helsingfors till ett öppnare ställe att leva och andas på.

 

-

 

Jag har undertecknat ”lasten ja nuorten valtuutetun huoneentaulun” (på finska).

 

Se även De Grönas kommunalvalsprogram