På svenska

Jag är en grön kandidat i kommunalval (Helsingfors, nummer 691), medlem i social- och hälsovårdsnämnden, en tvåbarnsmamma från Hagnäs, doktorandforskare och medhjälpare till Europaparlamentariker Heidi Hautala och den utvecklingspolitik hon driver. Jag är också de Grönas chef för internationella angelägenheter och suppleant inom Helsingfors fullmäktige.

Förslag som jag lyckats driva igenom är bland annat: tilläggsresurser på en miljon euro åt mödrarådgivningscentraler, nödinkvartering för alla, hälsovård för papperslösa, en prövning av att driva metrotrafik även nattetid och en räddning av boendehus och av uppsökande socialarbete. Detta arbete vill jag fortsätta utveckla. Jag vill ha ett miljövänligt och jämställt Helsingfors, med rum för alla:

1) Försvarare av tjänster för barnfamiljer

IMG_6356

Istället för att skära ner på resurserna, borde man satsa på tjänster för barnfamiljer. Endast så kan vi förhindra en ökning av olikvärdighet mellan barnfamiljer.
För att förhindra ökningen av olikvärdighet, måste vi satsa på förebyggande tjänster; till exempel tillräckliga resurser för hemservicen och snabb tillgång till familjerådgivningen. Tjänster som dagvård bör hittas nära, och vi bör förhindra skolor från att bli olikvärdiga.

I Helsingfors social- och hälsovårdsnämnd har jag bland annat lyckats driva igenom följande: att man styrt tilläggsresurser till mödra- och barnrådgivningcentralers verksamhet och till barnatillsyningsmännen, att man grundar fler familjecentraler (utan att glömma bort närrådgivningsbyråerna), en ökning av hembesök för förstagångsföderskor i riskgrupper och att man provar årskontroller på daghemmen.

Men det finns fortfarande jobb att göras. För ett Helsingfors som är bättre för barn behöver man:

– familjecentraler som samlar alla social- och hälsovårdstjänster för barnfamiljer under ett och samma tak. Närrådgivningsbyråer som är under hot att försvinna bör tryggas att finnas till för under 1-åringar.
– bättre kvalitet i dagvård: mindre dagisgrupper, dagvårdsplats nära hemmet, psykologtjänster inom dagvården, språkinlärning samt kultur- och skogsutflykter. Nej till regeringens nedskärningar!
– satsningar på de ungas mentala hälsa: vårdtjänster med låg tröskel, ett urval av varierande behandlingsmetoder, stödtjänster för hela familjen och vårdperioder utan avbrott.
– ett tillräckligt antal sjuksköterskor, psykologer och kuratorer i skolorna.
– tillräckliga resurser för familjearbete och barnskydd
– förmånlig eftermiddagsverksamhet för alla villiga i första och andra klass
– gratis preventivmedel för personer under 25 år
– fungerande stödtjänster för ammande på förlossningssjukhus och mödrarådgivningscentraler

2) Bukt på olikvärdigheten – Utan kö till hälsocentralen

IMG_6721

Vi bör satsa på social- och hälsovårdstjänster, så att alla helsingforsare har tillgång till likvärdiga offentliga tjänster av hög kvalitet. Vi måste minska på hälsoskillnader. Tjänster med låg tröskel förebygger ökningen av olikvärdighet, utslagning och fattigdom. Människor bör inte fösas från en lucka till en annan och möjligheten att kunna använda tjänster får inte hänga på plånbokens tjocklek eller på personens kön. Detta är målet som vi strävar till, men det behövs fler tjänster som kommer invånarna nära till hands i vardagen och boende till ett rimligt pris.

I Helsingfors social- och hälsovårdsnämnd har jag även fått till stånd: kortare köer och längre öppethållstider till hälsocentralerna, satsningar i hemvården och i boendehus, en räddning av uppsökande arbete, att hälsorådgivningen bibehölls och att den första centralen för hälsa och välbefinnande inleder sin verksamhet i Fiskehamnen år 2018. Mer om allt det som jag drivit igenom i social- och hälsovårdsreformsnämnden kan du läsa om här.

Ett likberättigande och välmående Helsingfors behöver:

– alla borde ha tillgång till nya centraler för hälsa och välbefinnande, där man finner alla sociala tjänster och hälsovårdstjänster under ett och samma tak. En enhetlig vårdkedja bör planeras multidisciplinärt redan från första början.
– nyartade tjänster inom social- och hälsovård samt ungdomsarbete, vilka kommer stadsborna nära till hands, i till exempel boendehusen. Annars fungerar inte servicenätsreformen.
-en snabb tillgång till hälsocentralerna, utan kö
– tryggande av tjänsterna för de mest utsatta i vårdreformen. Valbarheten får inte försvaga detta och öka på kostnaderna. Helsingfors får i reformen ansvaret att befrämja välbefinnande och hälsa bland annat med hjälp av ungdoms- och bostadspolitik, vilket måste göras seriöst, och inte enbart på papper.
– en tydlig plan för hela staden över hur man får bukt på bostadslösheten och ökar tillgången till boende för ett rimligt pris. Mer gruppbyggande och förminskning av parkeringsplatsnormen.
– feministisk stadspolitik: alla beslut borde evalueras med tanke på om beslutet kommer att befrämja eller försvaga kvinnors eller mäns ställning.
– utbildning för arbetstagare att bemöta sexuella minoriteter.
– en människovärdig ålderdom: vi måste såtta hemvården i skick.

3) Ett grönskande, ansvarigt och levande Helsingfors. Nattmetron tillbaka!

IMG_6670

Vi bör agera konsekvent i förmån för naturen och klimatet: vi behöver ett tätt byggt Helsingfors, men där vi även respekterar och bevarar natur. Med bättre cykelvägar, tvärgående kollektivtrafik, stenfotsbutiker, närtjänster och en fungerande stadsstruktur kan vi minska på behovet av bilism. Helsingfors bör agera rättvist och rejält även i ett globalt perspektiv. Helsingfors behöver mer öppna offentliga rum till möten, kreativ verksamhet och evenemang för personer i alla åldrar. Jag vill försvara stadsodlingar, gatukonst, levande torg, bilfria gator, bibliotek och invånarlokaler!

Ett klimatvänligt och gemenskapligt Helsingfors behöver:

– tät bebyggelse, utan att glömma bort grönområden och tillgänglighetsaspekter. I Hagnäs strand behövs en park, vid sidan av bostäder, så att stränderna kommer till alla invånares användning.
– Tillgång till natur för alla. Jag förespråkar parkskötsel enligt naturliga metoder och en nationell stadspark. I Centralparken bör man spara så mycket skog som möjligt, Vårdö (fi. Vartiosaari) byggnadsbeslut måste upphävas och Stenudden fortsättningsvis bevaras.
– hållbara, öppna, rejäla, barnarbetskraft- och skatteparadisfria inköp.
– en fungerande kollektivtrafik med rimliga priser. Nattmetron tillbaka i samband med Västmetron.
– alla ska ha möjlighet att använda kollektivtrafiken. Lättare transport av cyklar i tåg, nedsatt prise för över 30-åriga fulltidsstuderande, och barnbiljetten bör gälla upp till 17 års åldersgräns.
– mera cykelbanor, spår och stadsboulevarder. Mer finansiering till kollektivtrafiken med hjälp av trängselavgifter.
– avgiftsfria och lättare tillgänliga tillstånd till att göra gatukonst
– öppna, offentliga rum för kulturevangemang, fester, stadsodlingar och annan experimentell verksamhet. Söderviks gasverk i kulturanvändning! Staden tillhör människorna.
– Helsingfors behöver bli kolneutralt senast till år 2030. Klimatvägkartan bör komma i användning nu. Mer energisparande, mer gröna tak och solpaneler på taken. Ett vindkraftverk till Nordsjös hamnområde.
-mer vegetarisk mat till stadens restauranger

4) De mänskliga rättigheterna tillhör alla

IMG_7310

Just i nuläget är det livsviktigt att vi försvarar allas rättigheter, även personers som kommit från utlandet. I ett globalt solidariskt Helsingfors finns det rum för alla. En stad som behandlar sina invandrare som likvärdiga medlemmar av gemenskapen, behandlar säkert alla sina andra invånare också väl. Mångkulturalism och internationalitet berikar livet för alla stadsbor. I social- och hälsovårdsnämnden har jag fått till stånd följande: tillgång till hälsovård åt papperslösa, att man ordnar nödinkvartering åt alla, att skyddshemmet för invandrare kunde fortsätta sin verksamhet och att flyktingar som tillhör en sexuell- eller en könsminoritet får tilläggstöd.

Ett mottagligt och öppet Helsingfors behöver:

– en mer fungerande integrering: språkundervisning och möjlighet för invandrare att växelverka med andra stadsbor. I utvecklingsarbetet lönar det sig att lyssna på föreningar.
– en fortsatt nödinkvarteringen åt alla under köldnätter
stödsysselsättning och företagsamhet bland invandrare
– global fostran i skolor
– social- och hälsovårdstjänster på olika språk.
– också en nödvändig icke brådskande hälsovård åt papperslösa.

Mina valteman år 2012 och 2008 hittar du här och här.

I mina tidigare hemstäder Montréal, Berlin och Bryssel finns det ett levande gatuliv, små stenfotsaffärer och restauranger, billiga hyror, heltäckande kollektivtrafiknät och en öppen atmosfär. Också Helsingfors kan förändras till en stad där det finns rum att andas och skapa nytt. Det finns inget hinder för att inte också Helsingfors kunde vara som de här andra inspirerande städerna. Och samtidigt ett annorlunda, egenartat, havsdoftande Helsingfors.

Tallenna